Uppåt, framåt

Förra måndagen var historisk. För första gången i världshistorien såg jag en fotbollsmatch på eget initiativ. Inte för att det var socialt, för att mina kompisar ville se. Utan. För att jag ville. Det hände något i mig när Chile vann över Honduras. Jag blev alldels orimligt glad. Den del av mitt hjärta som är chilenskt svämmade alldeles över. Och jag började bry mig om fotboll.

Nu har Chile hunnit åka ut. Tråkigt, fast vi kom ändå långt, och energin kommer nog finnas kvar ett tag. Chile försvann inte i och med jordbävningen. De fortsätter framåt!

Dessutom. Sydamerika gör sitt bästa fotbolls-VM någonsin. Fyra länder har kvalificerat till kvartsfinaler! Mäktigt. Europa däremot gör sitt sämsta (en annan gång ska jag heja på Europa, inte just nu bara : )). //Petra